IAML-konferens i Berkeley, San Francisco, 4-9/8-02

 

Tack vare ett resestipendium från Svenska Musikbiblioteksföreningen hade jag möjlighet att delta i IAML-konferensen i Berkeley, San Francisco, i början av augusti.

Om man vill få veta litet om IAML och föreningens verksamhet och hur den är uppbyggd hänvisar jag till Lena Nettelbladts artikel i Musikbiblioteksnytt 2001:2 eller till föreningens webbplats.

I år bildades en ny kommitté: Programkommittén, som skall ha hand om programmen vid konferenserna.

Ett annat tips är IAML-L, föreningens elektroniska distributionslista för information och diskussion av musikbiblioteksrelaterade frågor (se SMBF:s hemsida för subskriptionsanvisningar).
 

årets IAML-konferens
I år skulle inte generalförsamlingen träffas, så alltså var det konferens och inte kongress.

Konferensen, som samlade ca 290 deltagare från ca 30 länder, tilldrog sig på University of California, Clark Kerr Campus i Berkeley utanför San Francisco. Vädret var strålande sommarvarmt och omgivningarna var fyllda av vackra blommor och prunkande trädgårdar men också av hemlösa som sov i "People's Park"

Under de sex konferensdagarna var det föredrag och olika arbetsgruppsmöten från morgon till kväll. I princip alla föredragen var på engelska. Varje föredrag och fördragshållare presenterades av ordföranden i den kommission som hade anknytning till ämnet.

Jag har valt att presentera några axplock från de olika föredragen och arbetsgrupperna.
 

Beethoven
En eftermiddag besökte vi Ira F. Brilliant Center for Beethoven Studies på San José State University, San José, California. Centret, som grundades 1983, innehar den största utomeuropeiska samlingen av Beethovenmaterial i världen. Samlingarna grundas på Ira F. Brilliants donation av sjuttiofem förstautgåvor av Beethovens musik. Av detta formades sedan en institution som enbart samlar och bevarar material om och av Beethoven. Centrets "director" William Meredith formulerar dess uppdrag så här: "The Center's primary mission is to celebrate the ideals and achievements of Ludwig van Beethoven."

Samlingarna finns katalogiserade i Beethoven Bibliography Database som är sökbar på webben och som Patricia Stroh, curator på Beethoven Center, förevisade oss på ett mycket trevligt och kompetent sätt. Databasen innehåller idag ca 15 000 poster.

Samlingarna innehåller: Originalmanuskript, originaldokument av blandad karaktär (till exempel ett blad ur hushållets kassabok), kopierade manuskript, trehundra förstautgåvor av Beethovens musik, andra olika utgåvor från Beethovens livstid och framåt, böcker (donationer är alltid välkomna!), kopior av artiklar (sökbara i databasen), ljudupptagningar, 2 hammarklaver (ett original, en kopia av hammarklaver från Beethovens tid), bilder, frimärken, vykort, planscher osv samt en hårlock.... (Om den senare finns en hel bok i flera upplagor: Martin, Russell. Beethoven's hair : an extraordinary historical odyssey and a musical mystery solved. New York : Broadway Books, 2000 samt London : Bloomsbury, 2000 och 2001; med översättningar till tyska, holländska, italienska, spanska och norska!) 

Beethoven Center drivs med både statliga och privata medel, de driver också olika projekt inom undervisning och forskning både på lägre och högre nivå. De har  konserter och diverse arrangemang som t. ex. firandet av Beethovens födelsedag.

Ute på Beethoven Center fick vi också höra om den nya verkförteckning över Beethovens kompletta stycken som Henle Verlag ska publicera (första volymen ska komma 2004 enligt planerna). Det var Norbert Gertsch från Henle Verlag, München, som berättade om arbetet med den revision som nu genomförs av Kinsky-Halm och Kurt Dorfmüllers Beiträge zur Beethoven-Bibliographie.
 

Libraries in Music Teaching Institutions Branch
Ett av föredragen hölls av Mari Itoh från Aichi Shukutoku University, Nagoya i Japan. Hon berättade om ett katalog- och bibliotekssystem på Kunitachi College of Music och problemen med att förena de olika japanska skiftspråken och romerska bokstäver vid sökning och katalogisering.

I stället för att välja något existerande system valde Kunitachi College of Music att utveckla sitt eget system kallat LS/1. Kraven på systemet var: 1) Systemet skulle vara specialdesignat för musik och kunna möta den internationella standarden MARC, 2) det skulle finnas en auktoritetsdatabas som var kopplad till den bibliografiska databasen, 3) systemet skulle klara av flera olika språk inkl. förstås de olika japanska skriftspråken, 4) systemet skulle kunna ta fram olika slags poster dels i LS/1 och i MARC och också kunna anpassas till UNIMARC och förstås visa bibliografisk och fysisk information liksom beståndsuppgifter. Jag ska inte fördjupa mig i detaljerna men jag förstår att de olika språken och skriftspråken komplicerar uppbyggnaden av ett bibliotekssystem betydligt.

Vidare talade Jay Weitz från OCLC om MARC-formatet för musik och dess användning och utformning ur både ett historiskt och framtidsperspektiv. OCLC stod tillsammans med MLA (Music Library Association i USA) bakom utformningen av det speciella musikformatet, numera inkorporerat i MARC 21. OCLC, Online Computer Library Center, är en gemensam resurs för ett stort antal bibliotek i USA och resten av världen. OCLC har den mest omfattande bibliografiska katalogdatabasen i världen, som bibliotek kan ansluta sig till. O:et i OCLC betydde från början Ohio eftersom företaget grundades och fortfarande har sitt huvudkontor i Dublin, Ohio. I takt med att användningen spred sig blev man tvungen att ändra betydelsen av förkortningen.

OCLC:s WorldCat hade ca 50 000 000 poster i juni 2002. En ny post läggs till i basen var femtonde sekund(!). Innehållet i OCLC består till 84% av böcker (hade i januari 2002 40 000 elektroniska böcker), 3,41 % av ljudupptagningar och 2,33% av noter. Tillsammans utgör ljudupptagningarna och noterna ca 2,75 miljoner poster.

För att söka i databasen använd adressen http://www.oclc.org/firstsearch/ Vid sökning går det att söka i ett Musical Composition Index för att specificera exakt vilken typ av komposition man önskar och i Material Type index för att välja t. ex. CD, DVD, VHS eller liknande. Det går också bra att söka artiklar i 68 olika musiktidskrifter inkl. 23 elektroniska tidskrifter som finns tillgängliga i fulltext. Även RILM är sökbar via OCLC. I framtiden hoppas man kunna kombinera ljud- och bild med text och även kunna länka auktoritets- och bibliografiska poster. Tyvärr är OCLC inte fritt tillgängligt på nätet utan bibliotek kan prenumerera på tjänsten.
 

Commission on Service and Training
Här talades det om musikbibliotekarieutbildningarna i Italien, USA och Storbritannien.

I Sverige finns det inte direkt någon musikbibliotekarieutbildning. Svenska musikbiblioteksföreningen gjorde som bekant läsåret 2001/2002 en satsning tillsammans med musikvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Det resulterade i två 5-poängskurser i "Musik och bibliotek" som vände sig till både yrkesverksamma och studerande. Båda kurserna var välbesökta och mycket uppskattade. Detta var förstås något som SMBF:s ordförande Veslemöy Heintz med stor glädje kunde rapportera från den svenska verksamheten vid council då representanterna för de nationella föreningarna träffades.

I Italien existerar inte titeln musikbibliotekarie och därför (som i Sverige?) finns inte heller någon direkt utbildning i yrket. I stället har italienska IAML anordnat kurser för redan yrkesverksamma bibliotekarier. Pietro Zappalá från University of Pavia i Cremona talade om hur bibliotekarieutbildning och musikvetenskapliga studier (båda på stark frammarsch i Italien) skulle kunna ha utbyte av varandra och erbjuda kurser för blivande musikbibliotekarier. Han menade vidare att detta var vägen och att det i de mer musikerinriktade utbildningarna skulle vara svårare att kombinera studierna.

I USA finns det bibliotekarieutbildningar på över femtio platser i landet. På tolv av dessa finns det möjlighet att ta en double Master's degree i library science and music och på tre ställen finns det kurser i music librarianship eller internships in music libraries. Kurserna kan/bör inkludera music library adminstration, principles of music cataloging, music reference materials, collection development, preservation of music materials, music library design och selection and maintenance of audio/visual equipment. Jean Morrow (New England Conservatory, Boston, MA) pekade på att bibliotekarieutbildningen förstås med nödvändighet nu blivit mer elektroniskt och informationsteknologiskt inriktad men att en kombination vore önskvärd. Mycket av det äldre raritetsmaterialet digitaliseras ju nu och då krävs kunskaper inom båda områdena.

I Storbritannien finns inte heller någon direkt musikbibliotekarieutbildning. Brittiska IAML har anordnat en rad kurser, den första med titeln: Music for the terrified... Kurserna har fått en mycket positiv respons och John Wagstaff (Music Faculty Library, University of Oxford) och Angela Escott (Royal College of Music, London) talade om hur viktigt det var med utvärderingar för att hela tiden kunna förbättra kurserna. De gav många värdefulla praktiska tips.

Detta med utbildning för "ämnesbibliotekarier" både på forskningsbibliotek och på folkbibliotek tror jag är mycket viktigt, dels för att få mer kunskap inom själva ämnesområdet men också för hitta de specifika referens- och sökverktyg som finns. Vi ser ju att det kommer mer och mer, det finns t. ex. en kurs inom medicin för bibliotekarier inom det området.
 

Plenary session
Plenary session är en föreläsning dit alla inbjuds, inga andra föredrag hålls samtidigt. I år var temat: Disciplining American Music: Issues Affecting Scholars, Teachers, and Librarians.

Robert W. Fink från University of California at Los Angeles talade om amerikansk 1900-talsmusik. Dokumentation av t. ex. jazzens historia består till stor del av ljudupptagningar, hur bevarar vi dem på bästa sätt? I anknytning till det påpekades vikten av att spara tidningsartiklar och annan dokumentation kring 1900-talets populärmusik för att få en uppfattning om hur musiken uppfattades av samtidens lyssnare. Biblioteken bör även fundera på hur de bäst bevarar webbsidor för framtiden med tanke på dokumentation av samtiden.

Här talades det också om ljudteknik och dess utveckling inom skivområdet. Förbättringarna inom skivbranschen, t. ex. från vinyl till CD har oftast gjorts med tanke på den klassiska musiken och de klassiska lyssnarna. Skivbolagens klassiska avdelningar känner sig än så länge inte hotade av t.ex. MP3 och Napster, ljudkvalitén är för dålig. Men i och med att tekniken förbättras kommer scenariot att ändras, dagens universitetsstudenter laddar förstås mer än gärna ner musik från nätet.

En annan fråga var vad ska biblioteken bevara (en ständig fråga...), idag finns det många fler kategorier av musik än för femtio år sedan (det delas ut Grammys inom 20 olika musikstilar...) och dokumentationen är i de allra flesta fall inte tryckt material. En utmaning för musikbibliotekarierna!
 

Public Library Branch
Vid deras möte hölls tre olika föredrag om folkbibliotek i USA. The New York Public Library for the Performing Arts, LPA  (denna webbplats är värd ett besök) beskrevs mycket trevligt och medryckande av Joseph Boonin. LPA är en "filial" till New York Public Library, NYPL, och vem som helst får låna om man har ett NYPL-lånekort.

LPA har drygt 350 000 böcker, tidskrifter, LP-skivor, kassettband, videor, CD och DVD inom ämnesområdena musik, teater, dans, film och arts management. De har också orkestermaterial till utlån. Orkestermaterialet lånas ut mot en administrativ avgift till orkestrar och privatpersoner i New York med omnejd och måste hämtas och lämnas personligen. Biblioteket har öppna hyllor och noter, böcker och skivor har placerats efter ämne.

De har också en stor research collection bestående av fotografier, manuskript, konsertprogram m.m. Självklart finns också en referensavdelning med traditionellt referensmaterial. Biblioteket har en stor utåtriktad verksamhet med konserter, föredrag, utställningar osv. Denna verksamhet är gratis för besökarna.

Låntagarna har tillgång till elektroniska databaser, fulltext elektroniska tidskrifter, Internet och förstås NYPL:s onlinekatalog. Biblioteket har 163 (!) publika datorer. Biblioteket används både av allmänheten och är också mycket flitigt besökt av studenter och forskare.

Sheila Knutsen från Seattle Public Library berättade om hur de byggt upp en referenssamling av klaverutdrag och sångalbum sorterade efter röstläge att användas vid provsjungningar. Det är något jag tycker verkar mycket användbart.

Både LPA i New York och Seattle Public Library är stora bibliotek men hur är det då med musiken på små folkbibliotek i USA? Richard LeSueur, som arbetar med musiken vid Ann Arbor District Library, talade om sin situation. Oftast finns det inte någon direkt musikbibliotekarie utan arbetet med musiken ges till någon som är intresserad av musik. De små och medelstora biblioteken kan inte köpa in den senaste rockmusiken eftersom den ofta är försedd med "parental advice". Han berättade vidare att de hellre katalogiserar musikmaterialet efter det de tror att låntagaren letar på istället för att följa "katalogreglerna".

Från en helt annan världsdel kom en rapport om ett försök till att göra bibliotekets musiksamlingar lättare sökbara för låntagaren. Per Hofman Hansen från Silkeborgs bibliotek i Danmark visade oss MusiCat, ett söksystem som delat in bibliotekets musiksamlingar i ämneskategorier. Låntagaren kan t. ex. klicka på "folkmusik, Sverige, polka" och få fram en träfflista med bibliotekets samlingar inom detta område, både skivor och noter visas och det går även bra att reservera direkt. Det påminner om SAB-systemet fast utan koder, allt för att göra det så enkelt som möjligt för låntagarna. Se mer på http://www.silkeborg-bibliotek.dk/basil/musik/default.html

Vi fick också tillfälle att göra ett studiebesök på San Francisco Public Library. Det nya huvudbiblioteket öppnades 1996 med en mycket spännande arkitektur med en stor trappa i mitten och stora luftiga ytor. Trots denna stora yta fick utlåningspersonalen sitta i helt oergonomiska små "burar" och låna ut böckerna men biblioteket var vackert med t.ex. vissa väggar klädda med katalogkort.

Biblioteket har tre musikbibliotekarier, varav en katalogiserar musiken.
 

Övrigt
Det som verkar vara i ropet just nu är digitaliseringsprojekt (vi ska just starta ett på Statens musikbibliotek). Några föredrag handlade om projekt som inte var färdiga än och om hur processen pågår. Det finns många olika projekt och många drömmar om hur ljud, bild, noter och text ska kunna visas samtidigt. Allt ska vara sökbart....Men det finns förstås problem: teknik, copyright, lagring, urvalsprinciper osv osv. Hur det går får framtiden utvisa och vi lär få höra mer om det på kommande IAML-konferenser.

Under veckan bjöds på två konserter. Stråkkvartetten Kronos Quartet spelade fantastiskt på elförstärkta instrument. De spelade musik av bl.a. Steve Reich och Peteris Vasks men även mexikansk och indisk musik i arrangemang för Kronoskvartetten. Detta var en underbar konsert där en ljusshow förstärkte det musikaliska uttrycket.

Musikvetaren och cembalisten Davitt Moroney spelade fransk 1600-talsmusik från manuskript i musikbiblioteket vid University of California, Berkeley. Manuskripten köptes i Paris 1950 av Everett Helm som sedan sålde dem till biblioteket 1968. Det blev ett mycket intressant föredrag med klingande ljudexempel. Efteråt serverades en dessertbuffé.

På onsdageftermiddagen är det tradition på IAML-konferenserna att deltagarna erbjuds att följa med på någon utflykt i omgivningarna. Jag valde att åka på stadsrundtur med tonvikt på arkitektur i San Francisco. Det var fantastiskt....San Francisco är en mycket vacker stad och ska man bara besöka en enda stad i USA så tycker jag nog att San Francisco är "outstanding".

Veckan avslutades med en mycket professionell inbjudan till nästa års IAML-konferens som äger rum i Tallinn. De två deltagarna från estniska IAML presenterade sin stad och den kommande konferensen på bästa tänkbara sätt.

Konferensen i Berkeley var mycket välorganiserad och välordnad. Maten på Clark Kerr Campus var både härligt amerikansk med donuts och pannkakor till frukost men också "kalifornisk" med mycket färsk frukt och grönsaker.

Föredragen var bra presenterade och hade många gånger ett intressant innehåll. Det jag saknade var en chans till utvärdering, vilka föredrag var de bästa?, vilka ämnen saknade du?, vad känns angeläget att ta upp vid nästa konferens? hur var de sociala evenemangen osv. Något jag också skulle ha önskat var en tydligare presentation av de olika arbetsgrupperna och kommittéerna och vad de gör och inom vilket område i början av konferensen. Introduktionen för "newcomers" kunde ha varit utförligare och involverat fler.

Det var inspirerande att möta så många musikbibliotekarier på samma gång och också se vilken yrkesstolthet och yrkesgemenskap som finns. Ett talande exempel var när Barbara Dobbs Mackenzie från RILM tackade för stödet från kolleger runt om i världen vid tidpunkten för terrorattackerna den 11:e september.

Jag vill tacka Svenska Musikbiblioteksföreningen för möjligheten att delta i konferensen. Det har gett mig nya infallsvinklar på yrket och jag uppmuntrar mina kollegor att ta chansen att åka till Tallinn nästa sommar vilket jag tror kan bli mycket givande.

I left my heart in San Francisco....

Kerstin Carpvik
Statens musikbibliotek

 

2002-09-11
uppdaterad 2003-08-02